Gå till hemsidan
Observatory
On infringements of intellectual property rights

Främja och stödja värdet av immateriella rättigheter

Menu

Frågor och svar om upphovsrätt

FAQs on copyright for consumers

The Frequently Asked Questions (FAQs) on copyright help inform all European consumers about what is legal and what is not when using copyright protected content, such as music or film, on the internet.

As an extension of this successful initiative, the FAQs on copyright for teachers will provide teachers and students from the EU with clear and accurate information on what use of copyright protected content is allowed in the context of education.

15 questions from consumers on copyright for all EU Member States

Answers to the FAQs are given for all EU Member States. They are available in English and at least one of the official languages of the Member State in focus.

How does copyright affect your daily life?

 
Do you post on social media?
Do you add stories to your blog?
Are you streaming legally?
Who owns your work when you upload it to a platform?
Quoting a famous book online? How?
 
 
 

Click on a country in the map or select a country from the list to show the answers for the country:

 

Showing the answers for the country: Sweden Read in: Svenska | English .

 

1. Vad innebär upphovsrätten och de närstående rättigheterna, och är skyddet detsamma i alla länder?

2. Vem innehar upphovsrätten och hur gynnar ensamrätten kreatörer, rättshavare, konsumenter, samhället, ekonomin och det kulturella skapandet?

3. Får jag upphovsrättsligt skydd automatiskt, t.ex. när jag tar en bild med min mobil, eller behöver jag registrera den?

4. Vad är upphovsrättsintrång? Blir det problematisk för mig om jag gör intrång? Tänk om jag inte vet att jag gjort intrång i annans upphovsrätt?

5. När kan jag använda ett upphovsrättsligt verk utan att fråga om tillstånd? Jag har hört att citat alltid är tillåtet.

6. Kan jag använda annans musik i en video som jag gjort och ladda upp den på internet?

7. Är det okej om jag kopierar ett upphovsrättsligt verk och ger det till en familjemedlem eller en kompis?

8. Kan jag ladda ned en bild, musik eller film från internet? Spelar det någon roll vilken teknik som används eller om jag bara laddar ned en del av verket?

9. Jag kan inte kopiera en DVD till min dator eftersom den skyddas av en teknisk åtgärd. Vad är det och kan jag kringgå den för att kopiera filmen för privat bruk?

10. Vad är privatkopieringsersättning?

11. Är det ett upphovsrättsintrång om jag tittar på strömmad film istället för att ladda ned filmen från internet?

12. Upphovsrättsligt skyddat material inkluderas automatiskt i mina uppdateringar i sociala medier. Är jag ansvarig för det och är det ett intrång i upphovsrätten? Vad händer om jag istället har en länk på min webbsida eller blogg? Spelar det någon roll om det är en referenslänk eller om jag bäddar in länken?

13. När jag laddar upp material på sociala medier blir jag ofta tillfrågad om att överföra upphovsrätten till webbsideinnehavaren. Innebär det att jag förlorat min upphovsrätt?

14. Min favoritfilmstjärna, seriefigur eller sportlag är förebild för min avatar. Är det ett intrång i annans upphovsrätt eller någon annan immaterialrätt?

15. Hur vet jag om något ligger lagligt eller olagligt på internet?

 

 

 

1. Vad innebär upphovsrätten och de närstående rättigheterna, och är skyddet detsamma i alla länder?

Upphovsrätten skyddar litterära och konstnärliga verk, till exempel det som skapats av författare, fotografer, illustratörer och konstnärer, självständighet och originalitet. Det är inte fråga om ett kvalitetskrav, utan även ”dåligt” skapande skyddas. Men alltför enkla och banala alster skyddas inte alls av upphovsrätten. Nu för tiden brukar kraven på självständighet och originalitet dock sättas mycket lågt.

Upphovsrätten består av två delar: en ekonomisk och en ideell del.

Den ekonomiska delen handlar om upphovsmannens rätt att bestämma över tillgängliggörandet respektive exemplarframställningen (kopieringen) av verket. Upphovsmannen har full frihet vad det gäller de ekonomiska delarna av upphovsrätten och kan överlåta hela eller delar av upphovsrätten för begränsad eller till och med obegränsad tid.

Den ideella delen av upphovsrätten innebär att upphovsmannen för det första har rätt att bli namngiven i anslutning till sitt verk. Några enhetliga regler för namnangivelse av upphovsmannen finns däremot inte. Det beror på vilken typ av verk det gäller och hur namn brukar anges för sådana verk. För det andra innebär den ideella rätten att ett verk inte får ändras, beskäras etcetera eller utnyttjas på ett, för upphovsmannen, kränkande sätt. Normal beskärning eller ändring i produktionsprocessen är däremot tillåten. De ideella delarna av upphovsrätten kan endast i en begränsad omfattning säljas och kan aldrig helt avtalas bort utan blir kvar hos upphovsmannen.

Även vissa till upphovsrätten närstående prestationer, som t.ex. artister, skiv- och filmproducenter, ges ett skydd av upphovsrättslagen, bland annat enkla fotografiska bilder. Det är bilder som inte har ett tillräckligt mått av kreativitet och därför inte uppnår verkshöjd. Typiska exempel är passfoton, press- och reportagebilder, amatörbilder och liknande. Även för de närstående rättigheterna gäller samma ekonomiska rättigheter som för verk. Vidare har fotobildsframställare och utövande konstnärer en ideell rätt till sina prestationer.

Upphovsrätt sägs vara begränsad territoriellt. Detta innebär att upphovsrättsliga verk skyddas i varje land separat, snarare än internationellt Men eftersom det finns många internationella konventioner och traktat som reglerar upphovsrätt kan den ekonomiska och ideella rätten sägas vara harmoniserad till en hög grad. Skillnader gäller framför allt inskränkningar. Till exempel kan vissa användningar som är tillåtna i Sverige (d.v.s. där upphovsmannens samtycke inte är nödvändigt) inte vara tillåtna i andra länder, även i andra EU medlemsstater.

 

2. Vem innehar upphovsrätten och hur gynnar ensamrätten kreatörer, rättshavare, konsumenter, samhället, ekonomin och det kulturella skapandet?

I svensk upphovsrätt ställs den fysiska personen (kreatören) i förgrunden och den grundläggande principen är att den person som faktiskt har frambragt ett upphovsrättsligt skyddsvärt objekt blir innehavare av rätten, alltså upphovsrätten uppkommer hos den person som har presterat den för upphovsrättsligt skydd nödvändiga (intellektuella) insatsen. Det gäller såväl anställda upphovsmän som frilansande kreatörer. Till vissa av de upphovsrätten närstående rättigheterna kan dock både fysiska och juridiska personer vara ursprungliga innehavare av rättigheterna.

Det är däremot vanligt att den ekonomiska rätten helt eller delvis överförs till annan, exempelvis en arbetsgivare eller uppdragsgivare. Upphovsmannen kan också låta någon förvalta upphovsrätten, till exempel en bildbyrå eller en kollektiv organisation.

Upphovsrätt ger incitament för upphovsmän att skapa, oavsett om det som skapas är allmänt användbar eller kommersiellt-relevant information, konstnärliga verk, byggnadskonst, eller andra verk av kulturellt eller samhälleligt intresse. Utan sådant skydd skulle kreatörer sannerligen inte investera lika mycket tid eller kraft i att skapa och många affärsmodeller eller sätt att ta del av upphovsrättsliga verk skulle inte skapas. Upphovsrätten har därför en viktig uppgift att fylla för marknaden och för samhället. Som vilken annan lag som helst är även dess syfte att definiera vad som är tillåtet och under vilka villkor. Upphovsrättsligt skydd är inte absolut, varken i tid eller omfattning, och det syftar bland annat till att främja tillgång till kultur.

 

3. Får jag upphovsrättsligt skydd automatiskt, t.ex. när jag tar en bild med min mobil, eller behöver jag registrera den?

Upphovsrättsskyddet och närstående rättigheter uppkommer automatiskt i samma ögonblick som en bild skapas eller tas. Man behöver alltså inte anmäla eller registrera sitt verk. Copyrightmärket © behöver inte användas i Sverige. Rätten gäller oberoende av lagringsteknik. Det spelar alltså inte någon roll om verket är tryckt på papper eller bara finns digitalt.

 

4. Vad är upphovsrättsintrång? Blir det problematisk för mig om jag gör intrång? Tänk om jag inte vet att jag gjort intrång i annans upphovsrätt?

Att göra kopior av verk eller göra dessa tillgängliga för allmänheten utan tillstånd eller utan stöd i upphovsrättslagen är ett upphovsrättsintrång. Detsamma gäller om upphovsmannen inte namnges enligt god sed eller verket ändras/förvanskas så det kränker upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart eller om det görs tillgängligt på ett sådant sätt eller i ett sådant sammanhang att det kränker upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.

Ett intrång i upphovsmannens rätt utlöser en rad sanktioner så som förbud, ekonomisk ersättning, skadestånd, beslag och straff. Sanktionernas kraft beror både på vad som har använts och på hur det har använts; om det sker uppsåtligt, oaktsamt, med eller utan vetskap om att det som använts är skyddat av upphovsrätten.

Man kan bara straffas för upphovsrättsintrång om man haft uppsåt eller varit grovt oaktsam. Vet man inte att ett verk är olagligt kopierat, och man inte heller haft någon anledning att misstänka det kan man alltså inte bli straffad. Skyldigheten att betala skadestånd uppstår endast när intrånget har skett med uppsåt eller på grund av oaktsamhet. Däremot har upphovsmannen alltid rätt till skälig ersättning för den otillåtna användningen av verket. Det innebär i praktiken att man måste betala för den användning som skett utan upphovsmannens samtycke. Ett undantag är kopiering för enskilt bruk av material som har lagts ut olagligt (se fråga 7). I sådant fall blir man bara ersättningsskyldig om det skett med uppsåt eller man varit grovt oaktsam.

 

5. När kan jag använda ett upphovsrättsligt verk utan att fråga om tillstånd? Jag har hört att citat alltid är tillåtet.

Huvudprincipen är att upphovsmannen ensam får använda de ekonomiska befogenheterna. Med hänsyn till religiösa, kulturella och på annat sätt samhälleliga behov har vissa inskränkningar gjorts i upphovsmannens ensamrätt. I upphovsrättslagen finns en rad inskränkningar som gör det möjligt för andra att utan upphovsmannens tillstånd få använda ett verk. Exempel på sådana inskränkningar är framställning av enstaka exemplar för enskilt bruk och att citera andras verk.

Till exempel kan man citera andras texter i enlighet med god sed om källan anges och upphovsmannens konstnärliga anseende eller egenart inte kränks. Det innebär att ett citat får användas i syfte att kritisera eller belysa eget eller annans verk. Ett citat får däremot inte vara längre än vad som motiveras av dess ändamål. Det innebär i praktiken att man inte får använda ett citat bara för att göra en text mer läsvärd.

 

6. Kan jag använda annans musik i en video som jag gjort och ladda upp den på internet?

Att använda annans musik i en egenproducerad video kräver godkännande av rättshavaren. Däremot är det tillåtet om man gör det för privat bruk. Men när video laddas upp på en allmänt tillgänglig plattform på internet blir det ett intrång i rättshavarens upphovsrätt. Det spelar i detta fall ingen roll till att man är upphovsman till videon som sådan. Innehåller videon annans skyddade verk krävs samtycke för att använda verket innan det görs tillgängligt för allmänheten på internet.

 

7. Är det okej om jag kopierar ett upphovsrättsligt verk och ger det till en familjemedlem eller en kompis?

En person får göra en eller några få kopior av ett offentliggjort verk för privat bruk. Hur många exemplar som täcks av ”några få” får avgöras från fall till fall. De framställda exemplaren får inte utnyttjas för andra ändamål. Både analoga och digitala verk får återges privat. Laddar man emellertid ned något från internet ska det som ligger på internet vara lagligen utlagt. I annat fall gäller inte regeln för privat bruk. Det gäller oavsett god tro. Det är alltså inget försvar att en kopia bara gjorts för eget bruk om inte också förlagan framställts eller gjorts tillgänglig med upphovsmannens tillstånd.

Ett exemplar som har framställts för privat bruk (där den egentliga förlagan var ett lovligt exemplar) får ges till en familjemedlem eller kompis.

 

8. Kan jag ladda ned en bild, musik eller film från internet? Spelar det någon roll vilken teknik som används eller om jag bara laddar ned en del av verket?

Att ladda ned ett verk från internet innebär att det görs en kopia av verket. Detta gäller också om man laddar ned mindre delar av verket. Det får däremot bedömas från fall till fall om den mindre delen av verket omfattas av upphovsrätt.

Nedladdning av verk från internet får bara göras om verket är lagligt uppladdat på internet. I sådant fall är det fråga om laglig kopiering av verket för privat bruk.

 

9. Jag kan inte kopiera en DVD till min dator eftersom den skyddas av en teknisk åtgärd. Vad är det och kan jag kringgå den för att kopiera filmen för privat bruk?

Upphovsrättslagen skyddar användningen av tekniska skyddsåtgärder. Det är åtgärder med tekniska spärrar som hindrar åtkomst av det upphovsrättsliga materialet. I Sverige rör skyddet för tekniska skyddsåtgärder exemplarframställning eller tillgängliggörande av verk till allmänheten, alltså de ekonomiska rättigheterna i upphovsrättslagen. Däremot skyddas inte andra spärrar så som regionsskydd för DVD-skivor.

Skyddet för tekniska skyddsåtgärder innebär att det är olagligt att kringgå kopieringsspärrar för att till exempel lägga ut ett verk på internet eller göra det tillgängligt för allmänheten på något annat sätt. Man får inte heller kringgå kopieringsskyddet på en CD-skiva för att göra en kopia för privat bruk i mp3- format. I dessa fall är det fråga om en kopiering av originalverket som kräver upphovsmannens tillstånd. Det är däremot tillåtet att gå förbi tekniska spärrar om de hindrar utövandet av den upphovsrättsligt skyddade produkten. Det innebär i praktiken att man lagligen kan bryta kopieringsspärrar som exempelvis hindrar att man lyssnar eller tittar på en film i datorn eller med alternativa operativsystem. Det är ju i sådant fall inte fråga om att framställa ett nytt exemplar.

 

10. Vad är privatkopieringsersättning?

Privatkopieringsersättningen gör det möjligt för allmänheten att kopiera och spela in musik, film och tv för privat bruk samtidigt som de upphovsmän vars arbete kopieras kompenseras för detta. Genom en inskränkning i upphovsrättslagen är det lagligt att kopiera upphovsrättsligt skyddat material för privat bruk. Enligt EU-lagstiftningen tillåts privatkopiering endast om upphovsmännen ges kompensation. Enligt svenska lagen ska ersättningen betalas av företaget som tillverkar och säljer produkter som kan användas för privatkopiering, som till exempel cd/dvd-skivor, mp3-spelare, externa hårddiskar, usb-minnen och digitalboxar med inbyggd hårddisk (tv).

 

11. Är det ett upphovsrättsintrång om jag tittar på strömmad film istället för att ladda ned filmen från internet?

När infosoc-direktivet införlivades i upphovsrättslagen fastslogs det att titta och lyssna på upphovsrättsliga verk på internet skulle bedömas vara ”lagligt”. Därför borde den tillfälliga fil som uppstår när en användare tittar eller lyssnar (vare sig källan är laglig eller olaglig) inte omfattas av den framställningsrätt som vanligen innehas av upphovsmannen/rättighetshavaren. Det skulle således inte spela någon roll om verket fanns på internet med upphovsmannens tillstånd eller inte.

Men i Stichting Brein C‑527/15 konstaterade domstolen att, under vissa förutsättningar, ”[…] Bestämmelserna i artikel 5.1 och 5.5 i direktiv 2001/29 ska tolkas så, att en tillfällig form av mångfaldigande på en multimediaspelare (såsom den som är aktuell i det nationella målet) av ett upphovsrättsligt skyddat verk som strömmas från en webbplats som drivs av tredje man och på vilken detta verk finns tillgängligt utan upphovsrättsinnehavarens samtycke därtill ska inte anses uppfylla de villkor som anges i nämnda bestämmelse […]”. Huruvida detta resonemang är tillämpbart på alla situationer där verk strömmas från en webbplats där verket görs tillgängligt utan upphovsmannens tillstånd är dock inte helt klarlagt och frågan har inte varit uppe till prövning i svensk domstol. Det är däremot helt klart att om man fildelar samtidigt som man strömmar materialet, så är det ett intrång i upphovsrätten om verket är uppladdat olagligt. Det samma gäller kopior som framställs och som inte anses som tillfälliga enligt direktivets mening.

 

 

12. Upphovsrättsligt skyddat material inkluderas automatiskt i mina uppdateringar i sociala medier. Är jag ansvarig för det och är det ett intrång i upphovsrätten? Vad händer om jag istället har en länk på min webbsida eller blogg? Spelar det någon roll om det är en referenslänk eller om jag bäddar in länken?

För att ladda upp annans upphovsrättsliga skyddade material på t.ex. Facebook måste man ha upphovsmannens tillstånd. Det är i sådant fall fråga om exemplarframställning och i vissa fall tillgängliggörande av verket till allmänheten. I sådant fall spelar det ingen roll om verket har laddats upp ”automatiskt”, utan man är ändå ansvarig för att ha klarerat rätten till att använda verket.

Länkning till, och inbäddning (t.ex. med hjälp av etiketter som de som finns på webbplatser som YouTube) av upphovsrättsligt skyddade material är tillåtet under förutsättning att länken inte kringgår en åtgärd som har införts av webbsidans operatör där materialet är lagrat. Med andra ord, materialet måste oftast vara fritt tillgängligt. Det är fortfarande oklart om länkning till material som laddats upp olovligt är tillåtet.

Länkning till upphovsrättsligt skyddat material som tillgängliggjorts olovligt på en webbplats är tillåtet, om dessa länkar tillhandahållits utan vinstsyfte av en person som inte kände till, eller som inte rimligen kunde känna till, att dessa verk olagligen offentliggjorts på den andra webbplatsen. Men, om dessa länkar tvärtom tillhandahållits i vinstsyfte, skall personen i denna situation presumeras ha sådan kännedom.

 

13. När jag laddar upp material på sociala medier blir jag ofta tillfrågad om att överföra upphovsrätten till webbsideinnehavaren. Innebär det att jag förlorat min upphovsrätt?

Den ekonomiska rätten till ett verk kan övergå delvis eller helt till någon annan, exempelvis ett socialt media. Det krävs dock någon typ av överenskommelse för att upphovsrätten ska anses ha övergått till annan. Den ideella rätten kan däremot endast efterges i begränsad omfattning.

 

14. Min favoritfilmstjärna, seriefigur eller sportlag är förebild för min avatar. Är det ett intrång i annans upphovsrätt eller någon annan immaterialrätt?

En avatar kan vara skyddad av upphovsrätten på samma sätt som ett konstnärligt verk. Om någon bearbetar annans verk har den personen upphovsrätt till det omarbetade verket. Även den som sammanställer fler verk i t.ex. ett collage m.m. har upphovsrätt till samlingsverket Är däremot avatarens förlaga ett annat upphovsrättsligt verk kan det utgöra intrång i den andra rättshavarens upphovsrätt om samtycke inte finns.

Förlagan kan också i visa fall omfattas av annan immaterialrätt, främst varumärken och designrätt. Om avataren inte används i kommersiellt syfte är dessa lagar inte tillämpliga. Det är den stora skillnaden mellan upphovsrätten och de andra immaterialrätterna, att upphovsrätten gäller både kommersiell och icke kommersiell användning av ett verk.

 

15. Hur vet jag om något ligger lagligt eller olagligt på internet?

I svensk upphovsrätt finns inte god tro utan den som vill använda annans verk ska ha tillstånd till det eller det ska finnas ett stöd i upphovsrättslagen, som t.ex. kopiering för privat bruk.

Endast den som haft uppsåt eller varit oaktsam kan straffas eller bli skadeståndsskyldig för upphovsrättsintrång. Vet man inte att ett verk är olagligt kopierat, och det inte heller funnits någon anledning att misstänka det, kan man alltså inte bli vare sig straffad eller skadeståndsskyldig. Däremot har upphovsmannen alltid rätt till skälig ersättning för den otillåtna användningen av verket. Det innebär alltså att man måste betala för den användning som skett utan upphovsmannens samtycke. Undantaget är dock om kopiering skett för privat bruk, då är man bara ersättningsskyldig om det skett av grov oaktsamhet eller med uppsåt.

 

 

 

 

Back to Top

Disclaimer

The answers to the Frequently Asked Questions (FAQs) were finalised on the date indicated as the status date on the website. Gathering up-to-date information from 27 Member States is an extensive exercise. While the EUIPO tries to keep the information up-to-date, new case-law or legislative reforms may impact the content of the FAQs. Neither the EUIPO nor any person acting on behalf of the EUIPO is responsible for the use which might be made of the FAQs.

We use cookies on our website to support technical features that enhance your user experience. We also use analytics. Click for more information