Vi är EUIPO

Vanliga frågor Ändringar som gäller från och med den 1 oktober 2017

Detta avsnitt med frågor och svar har utarbetats utifrån frågor som våra användare skickat in till vårt informationscentrum.

Frågorna och svaren har delats in i fyra avsnitt: information och resurser, avskaffande av kravet på grafisk återgivning, kontrollmärken och förfarandemässiga ändringar.

Användare kan läsa om ändringarna på vår huvudsakliga webbsida.

Från den 1 oktober kommer myndighetens varumärkesriktlinjer att uppdateras helt i syfte att spegla de ändringar som kommer att gälla till följd av processen med att reformera lagstiftningen.

Om du har ytterligare frågor eller vill ha mer information om de ändringar som kommer att gälla från den 1 oktober är du välkommen att kontakta oss.

  • Information och resurser

  • Var hittar jag en sammanfattning över de huvudsakliga ändringar som kommer att gälla från den 1 oktober 2017?

    Vi har tagit fram en särskild avdelning på vår webbplats med information om de huvudsakliga ändringarna (inbegripet förfarandemässiga ändringar, avskaffande av kravet på grafisk återgivning och EU-kontrollmärken) som återfinns här. Från den 1 oktober 2017 går det att få tillträde till våra Riktlinjer för prövning, som uppdaterats helt för att spegla ändringarna.

  • Var hittar jag de relevanta lagtexterna?

  • Avskaffande av kravet på grafisk återgivning och typ av varumärke

  • Vilka är de praktiska konsekvenserna av att kravet på grafisk återgivning tas bort?

    Avskaffandet av kravet på grafisk återgivning innebär att vissa typer av varumärken som bara kan återges i elektroniskt format (t.ex. mulitimediemärken) nu godkänns. Det innebär även att det blir lättare att ansöka om EU-varumärken som är inte är visuella (ljudmärken) eller som inbegriper rörliga bilder (rörelsemärken) med hjälp av elektroniska återgivningsmetoder och inte nödvändigtvis med hjälp av grafik. Det finns flera krav som återgivningen av ett EU-varumärke fortfarande måste uppfylla. Återgivningen ska vara i ett format för vilket allmänt tillgänglig teknik används och som kan återges i registret på ett tydligt, exakt, fullständigt, lättillgängligt, begripligt, varaktigt och objektivt sätt. För övrigt är det inte tillåtet med prover eller provexemplar.

    Följaktligen gäller att om den tekniska utvecklingen till exempel skulle möjliggöra ingivande av dofter med hjälp av ”allmänt tillgänglig teknik”, så skulle kategorin ”annat” kunna användas för sådana varumärken. Det är dock svårt att tro att detta skulle kunna inträffa inom den närmaste framtiden. Med andra ord har avskaffandet av kravet på grafisk återgivning inte några betydande konsekvenser för sådana ansökningar.

  • Vilka är de nya typerna av varumärken?

    I tillämpningsföreskrifterna för EU-varumärken fastställs specifika regler och krav avseende de mest populära typerna av varumärken, nämligen följande:

    TYPER AV VARUMÄRKEN

    Ordmärke

    Färgmärke
    (enskilt eller kombinerat)

    Figurmärke

    Ljudmärke

    Tredimensionellt märke

    Rörelsemärke

    Positionsmärke

    Multimediemärke

    Mönstermärke

    Hologrammärke

    Bara en av dessa typer är helt ny, nämligen multimediemärke, som definieras som ett varumärke som består av eller omfattar en kombination av bilder och ljud. Bland de övriga typer av varumärken som anges ovan ingår vissa som har funnits som varumärken (t.ex. figurmärken och ljudmärken), vissa som tidigare ingick i bredare kategorier (t.ex. mönstermärken) och tredimensionella märken kallas numera ”formmärken”.

    Typerna av varumärken samt de tekniska kraven för deras ingivande (filformaten) återfinns på vår webbplats, och från den 1 oktober uppdateras vårt verktyg för e-inlämning på så sätt att alla typer av varumärken speglas.

  • Kan man göra anspråk på en färg för ett figurmärke?

    Nej. Från den 1 oktober 2017 godtar EUIPO inte längre några varumärkesbeskrivningar avseende figurmärken. På samma sätt kommer uppgifter om färg inte att beaktas avseende figurativa EU-varumärken och inte att ha någon betydelse i ansökningsprocessen. Detta överensstämmer med principen ”vad man ser är vad man får” som ingår som en del i avskaffandet av kravet på grafiska återgivningar och som syftar till att göra posterna i registret över EU-varumärken tydligare, mer tillgängliga och lättare att söka efter.

    Eftersom vissa länder kräver en skriftlig uppgift om färg för att hävda prioritet kommer EUIPO att tillhandahålla ett valfritt fält i formuläret för e-inlämning, där färger kan anges. Denna beskrivning kommer att vara synlig i ansökningsformuläret för EU-varumärken så att användare kan använda den i länderna i fråga, men den kommer varken att granskas av EUIPO eller läggas till i registret över EU-varumärken.

  • Är det obligatoriskt att hänvisa till en färgkod för återgivning av ett färgmärke (enskilt eller kombinerat)?

    Ja. Från den 1 oktober 2017 krävs det för ett varumärke som består uteslutande av en enda färg eller en kombination av färger en avbildning av färgen och en hänvisning till en allmänt erkänd färgkod såsom Pantone, Hex, RAL, RGB eller CMYK.

  • Vad tjänar beskrivningen för syfte i när det gäller färgmärken med en kombination av färger?

    För ett varumärke som består uteslutande av en kombination av färger (utan konturer) krävs det en avbildning av färgkombinationen som visar den systematiska sammansättningen av färgkombinationen på ett enhetligt och på förhand bestämt sätt. En beskrivning som anger den systematiska sammansättningen av färgerna får även läggas till. Denna beskrivning måste dock överensstämma med återgivningen och ska inte utvidga dess tillämpningsområde.

  • Hur ska ett ljudmärke återges efter den 1 oktober 2017?

    Det finns två sätt att göra detta på: genom en ljudfil som återger ljudet eller genom en exakt beskrivning av ljudet i notskrift. Andra återgivningsmetoder, inbegripet sonogram, beskrivning av ljudet i ord eller onomatopoetiskt, kommer inte att godtas. Ytterligare information om de tekniska kraven i samband med ansökningar avseende ljudmärken finns här.

  • För vilka typer av varumärken krävs det en beskrivning?

    Inte för någon typ av varumärke är det längre obligatoriskt att bifoga en beskrivning. Man kan dock fortfarande välja att bifoga en beskrivning för positionsmärken, mönstermärken, färgmärken (om det gäller en kombination av färger) och rörelsemärken. Beskrivningen måste överensstämma med återgivningen och ska inte utvidga dess tillämpningsområde.


  • EU-kontrollmärken

  • Vad är ett EU-kontrollmärke och vem kan registrera ett sådant?

    Kontrollmärket är en tredje typ av EU-varumärke som nyligen införts genom EU-varumärkesförordningen, vid sidan av individuella varumärken och kollektivmärken.

    Ett kontrollmärke anger att varor och tjänster uppfyller vissa kvalitetsstandarder som är föremål för övervakning och som anges i ett dokument med benämningen ”bestämmelser för användning” (regulations governing the use), som måste inges tillsammans med varumärket.

    EU-kontrollmärket är tillgängligt för varje offentligt eller privat företag som uppfyller de bestämmelser som gäller för dess användning. Innehavare av detta slags märke är dock inte tvungna att bedriva en verksamhet som inbegriper leverans av varor och tjänster av det slag som certifieras genom märket, och innehavaren måste lämna in en försäkran om att vederbörande uppfyller detta krav.

    Kostnaden för ett EU-kontrollmärke uppgår till 1 500 euro när ansökan görs via internet. Mer information om EU-kontrollmärken finns på vår dedikerade webbsida.

  • Vad är skillnaden mellan ett EU-kollektivmärke och ett EU-kontrollmärke?

    Ett EU-kollektivmärke anger att de varor och tjänster som omfattas av märket har sitt ursprung hos medlemmarna i en sammanslutning och att de enbart får användas av dessa.

    Ett EU-kontrollmärke är däremot tillgängligt för varje aktör som uppfyller de bestämmelser som gäller för dess användning.

    I följande tabell sammanfattas de huvudsakliga skillnaderna mellan enskilda respektive kollektiva varumärken och kontrollmärken.

     

    Kontrollmärke

    Kollektivmärke

    Individuellt varumärke

    Formaliteter

    Föremål för uttrycklig ansökan för ändamålet

    Bestämmelser för användning

    Föremål för uttrycklig ansökan för ändamålet

    Bestämmelser för användning

    Om ansökan inte avser kontrollmärke/kollektivmärke

    Behörighet

    Fysiska personer

    Juridiska personer

    Sökanden får inte bedriva affärsverksamhet som inbegriper leverans av varor och tjänster av det slag som certifieringen gäller

    Vissa sammanslutningar

    Juridiska personer enligt offentlig rätt (fysiska personer uteslutna)

    Fysiska personer

    Juridiska personer

    Prövning av absoluta registreringshinder

    Ytterligare krav

    Det geografiska ursprunget kan inte certifieras*

    Ytterligare krav

    7.1 c undantag avseende geografiskt ursprung

    Artikel 7 i dess helhet

    Användning

    Innehas av ägaren

    Används av certifierade företag och personer

    Innehas av en sammanslutning

    Används av medlemmar

    Innehas och används i normala fall av ägaren

    Funktion

    Urskiljer varor och tjänster som certifieras av ägaren från icke-certifierade varor och tjänster

    Urskiljer varor och tjänster med ursprung i en medlemssammanslutning

    Uppgift om kommersiellt ursprung

    Avgifter

    1 500 euro (vid ansökan via internet) för första klass, 50 euro för andra klass och 150 euro för varje efterföljande klass

    1 500 euro (vid ansökan via internet) för första klass, 50 euro för andra klass och 150 euro för varje efterföljande klass

    850 euro (vid ansökan via internet) för första klass, 50 euro för andra klass och 150 euro för varje efterföljande klass

    * Enligt artikel 83 i EU-varumärkesförordningen kommer ett EU-kontrollmärke inte att kunna ligga grund för att urskilja varor och tjänster som certifierats avseende geografiskt ursprung

  • När kan man ansöka om ett EU-kontrollmärke?

    Ansökningar kan lämnas in när som helst efter den 1 oktober 2017 kl. 00:00 mellaneuropeisk sommartid.

  • Går det att omvandla ett kollektivmärke till ett kontrollmärke?

    Nej. Varken EU-varumärkesförordningen eller sekundärlagstiftningen ger utrymme för möjligheten att omvandla kollektivmärken till kontrollmärken om kollektivmärket ingavs före den 1 oktober 2017. Därför kan myndigheten inte bevilja några ansökningar om att ändra typen av märke.

  • Finns det några riktlinjer om kraven och tillvägagångssätten för att omfattas av ett EU-kontrollmärke?

    I artikel 17 i tillämpningsföreskrifterna för EU-varumärken anges innehållet i de bestämmelser som gäller för användningen av EU-kontrollmärken.


  • Förfarandemässiga ändringar

  • Hur går det till att begära att förvärvad särskiljningsförmåga ska behandlas som ett underordnat påstående?

    Förvärvad särskiljningsförmåga som ett underordnat påstående är en nyhet som införs genom artikel 2.2 i tillämpningsföreskrifterna för EU-varumärken och syftar till att möjliggöra för en sökande att uttömma sin rätt att hänvisa till ”inneboende särskiljningsförmåga” innan vederbörande åläggs att bevisa förvärvad särskiljningsförmåga. Från och med den 1 oktober 2017 kan detta göras antingen i samband med ansökan om ett EU-varumärke eller, i sista hand, som ett svar på den första invändningen. Det kan inte göras för första gången inför överklagandenämnden. Genom ett alternativ i formuläret för e-inlämning erbjuds sökande möjligheten att markera förvärvad särskiljningsförmåga som ett underordnat påstående.

  • När bör man inge ett yrkande om prioritet?

    Från och med den 1 oktober 2017 ska yrkanden om prioritet inges samma datum som ansökan om ett EU-varumärke. När så krävs ska dokumentation till stöd för yrkandet inges inom tre månader från ingivningsdagen. Dessutom kan myndigheten numera, om den stödjande dokumentationen inte är på något av myndighetens språk, begära att denna ska översättas. Sökande bör även känna till att yrkanden om prioritet från och med den 1 oktober 2017 inte längre prövas innehållsmässigt i ingivningsskedet. I detta skede kommer myndigheten bara att granska om alla formella krav har uppfyllts, närmare bestämt nummer, datum och land vad gäller den påstådda första ingivningen och tillgängligheten till officiella online-källor för att bekräfta prioritetsuppgifterna (eller inlämningen av prioritetshandlingar och översättningar).

    Det befintliga kravet på att inge en kopia av den relevanta registreringen certifierad av den behöriga myndigheten har strukits och enligt artikel 6 i tillämpningsföreskrifterna för EU-varumärken krävs det numera bara att ”en kopia” av den relevanta registreringen lämnas in. Enligt artikel 39 i EU-varumärkesförordningen [förut artikel 34 i EU-varumärkesförordningen] hade dock den verkställande direktören redan lättat på kraven avseende relevant dokumentation. Därför föreligger det inte några väsentliga ändringar vad gäller praxis för rangordningar.

  • Vilka online-källor godtar myndigheten?

    Myndigheten erkänner samtliga databaser tillhörande nationella och regionala myndigheter för EU-relaterade immateriella rättigheter. TMview godtas som portal genom vilken det går att få tillträde till de nationella myndigheterna. Vad gäller geografiska beteckningar kan de som framför invändningar eller ansöker om annullering numera utnyttja EU-databaser (t.ex. E-Bacchus, E-Spirits och E-Door). Det räcker med allmänna hänvisningar till sådana databaser och källor, och det är valfritt om man vill använda en direkt hyperlänk.

  • Har myndighetens bestämmelser om språkanvändning förändrats?

    Nej. En ansökan om ett EU-varumärke får fortfarande inges på vilket som helst av EU:s officiella språk som förstaspråk. Därutöver måste ett andraspråk anges bland något av myndighetens fem språk: engelska, franska, italienska, spanska och tyska. Dessa bestämmelser om språkanvändning gäller under hela ansöknings- och prövningsförfarandet fram till registrering, med undantag för invändningar och kompletterande framställningar. En invändning eller begäran om annullering kan inges

    • enligt invändarens/annulleringsansökarens gottfinnande på första- eller andraspråket för EU-varumärkesansökan om förstaspråket utgör ett av myndighetens fem språk,
    • på andraspråket om förstaspråket inte utgör ett av myndighetens språk.
  • Vilka är de nya kraven och standarderna avseende översättning?

    Från och med den 1 oktober 2017 kan flertalet typer av bevis också fortsättningsvis inges på vilket som helst av EU:s officiella språk. Om det språk som används för bevis (med undantag för intyg på inlämning, registrering och förnyelse eller bestämmelser i tillämplig lagstiftning) inte är detsamma som handläggningsspråket kommer det nu att krävas en översättning enbart när myndigheten begär det – på sitt eget yrkande eller enligt en motiverad begäran från en annan part. Bevis på förvärvad särskiljningsförmåga eller förvärvat renommé skulle omfattas av denna kategori.

    Bevis (intyg på inlämning, registrering och förnyelse eller bestämmelser i tillämplig lagstiftning) måste dock fortfarande lämnas in på handläggningsspråket (eller översättas till detta språk) inom den tidsfrist som fastställts för dokumentation.

    Dessutom är de ”krav på översättningar” som anges i artikel 25 i tillämpningsföreskrifterna för EU-varumärken om varumärken mindre stränga än förut. Om en part har angett att endast delar av dokumentet är relevanta, får översättningen begränsas till dessa delar.

    Dessa ändringar medför verkliga fördelar för användarna av EU:s system för varumärken. De underlättar besparingar, förenkling och lägre kostnader över lag.

  • Hur ska bevis lämnas in?

    Bevis som åtföljer inlagor ska vara föremål för tydlig identifiering, registrering och hänvisning. De nya bestämmelserna om bilagor speglar i huvudsak tribunalens bestämmelser (C.2., Bilageförteckning och C.3., Bilagor).

  • På vilket sätt har kommunikationen med myndigheten förändrats?

    De metoder som myndigheten använder för att kommunicera, liksom de som ska användas för att kommunicera med myndigheten, har förändrats i syfte att beakta utvecklingen inom it. Särskilt gäller följande:

    • Föråldrade kommunikationsformer har tagits bort, närmare bestämt personlig inlämning och inlämning i brevlåda hos myndigheten.
    • ”Elektroniska medel” ges en bred innebörd så att det nu inbegriper fax och potentiellt sett många andra typer av medier. Den verkställande direktören ska fastställa i vilken utsträckning och enligt vilka tekniska villkor dessa medier får användas, och användarna kommer att underrättas om eventuella förändringar i god tid.
    • En särskild uppgift om ”telefax och andra tekniska kommunikationsmedel” – som inbegriper faxar – stryks ur sekundärlagstiftningen (men se ovanstående punkt om ”elektroniska medel”).
    • Bud/kurir har införts specifikt som ett kommunikationsmedel som används av myndigheten och som kan användas för att kommunicera med myndigheten vid sidan om kommunikation via post.
  • Kan jag fortfarande använda fax?
    • Från och med den 1 oktober 2017 ingår fax, tillsammans med e-ansökan via User Area, i definitionen av kommunikation på elektronisk väg, vilket innebär att den reducerade avgiften för ansökningar om och förnyelser av EU-varumärken på elektronisk väg i bilaga I till EU-varumärkesförordningen gäller för fax.
    • Från och med den 1 januari 2018 godtas dock inte längre fax för inlämning av ansökningar om eller förnyelser av EU-varumärken, förutom som ett backupsystem om tekniska problem förhindrar e-ansökan. I sådana fall kan sökanden försäkra sig om en ansökningsdag per fax i) om sökanden lämnar in samma ansökan på nytt via e-ansökan inom tre arbetsdagar, för ansökningar om EU-varumärken, eller ii) om sökanden lämnar in förnyelseansökan per fax under de tre sista arbetsdagarna före det att den första eller den förlängda föreskrivna tidsfristen för förnyelse löper ut, för förnyelser av EU-varumärken. Detta fastställs i verkställande direktörens beslut nr EX-17-4.
 
Sidan senast uppdaterad 31-05-2018